Något jag skrev när jag åkte tåg

Jag har börjat intressera mig väldigt för poesi på sistone, som du kanske lagt märke till. Här kommer något som jag hasplade in i mitt telefon under dom 25 minuterna jag satt på tåget hem.

Jag läser inläggt? Efter rätt mycket strul har jag lyckats få ihop en youtube video med endast ljud

Känn. Hur många känslor kan jag få plats med där inne. Styrka, passion, kärlek. Jag älskar mig själv. Mer än någon annan. Kärlek. Jag vet vad kärlek är. Jag vet hur kärlek känns. Jag vet hur du känns. Jag vet hur du känner. Jag vet hur du är. Kärlek. Ge mig kärlek och kärlek du ska få. Kärlek. Det är allt. Lögn. Falkhet, svek, ego. Kärlekens fiende. Kärlekens antibot. Kärlekens lögnaktige skepnad. Det inre egot som äter igenom det vita och förvandlar det. Det är egot som är cancer. Cancern inom dig som sprider sig som gift genom din kropp. Okontrollerat som en ljugande orm slingrar det sig in i ditt samvete och äter dig inifrån. Det måste tvättas. Det måste finnas en väg ut? Det kan inte alltid vara såhär? Jag vet inte om jag orkar det? Alla. Alla dessa intryck. Alla dessa tankar. Jag låter kärleken överta, men en krok hänger i sidan , och ormen slingrar sakta med mig. Tålamod. Ormen har tålamod. Den känner kraften, den orkar slingra med. Skepnad. Jag tror den är borta, jag tror jag skakat av den. Men skepnaden är utbytbar och kärleken består. Den vita kraften vinner alltid. Den svarta kraften matas. Den måste kvävas. Det får inte komma ut. Likt ett bomb ska du sprängas ut, men kraften äter mig inifrån. Kärleken. Det måste vara svaret. Kärlek till allt. Godhet. Gester. Passion. Är du här med mig nu? Jag behöver dig nu. Jag känner mig ensam. Jag mår bra. Guida mig. Låt mig vara lycklig. Låt mig leva. Låt mig vinna. Låt mig få överleva en dag till. Låt mig få visa dig hur mycket jag känner, hur mycket jag brinner. Brinner. Jag brinner, jag brinner , jag brinner. Inifrån och ut. Jag önskar du aldrig skulle få komma ut. Ingen kan stoppa det då. Atombomber skulle ätas, och jag skulle se dig i ögonen ändå. Din mörke förste. se upp. Hur ska jag kunna slå dig, innan jag druckit min kaffekopp. Spö. Kräla dig ut. Försvinn ur mitt skal. Här finns bara jag. Kräla ut. Jaga dig ut från mitt skal. Låt mig vara. Ditt kräl. Energi, kraft, kärlek. Försvinn ur mig och låt mig vara ifred. Jag skär av mig mitt kön, medan du ser på och pillar på ditt löshår. Din slingrande egoistiska ormjävel, som vägrar slingra ur min själ. Snälla du. Kärleken. Ge den. Få den. Mata den! Allt kommer ordna sig då. Sluta inte kräla. Du är inte mer än människa. Men ändå så mycket mer ändå. Visa dom.  Visa dom vem ledaren är. Visa dom, vem som leder ut dom i striden. Låt dom inte lura oss. Vi måste bli fria igen. Vi måste förändra världen. Vi måste släppa lös människa. Vi måste frigöra oss från demonen. Vi måste sjunga ut vår glädje sång. Vi måste samla varandra. Vi måste ge varandra en kram. Vi måste förstå att vi alla är samma. Att vi alla är samma botten lösa evighet. Att vi alla är insläppta i denna verklighet för att full föra vårt uppdrag. Att vi alla tillhör samma familj. Att vi alla är av samma stoff. Att vi alla är sammansatta av samma lösa material, att vi alla är svävande. Att vi alla har kraftfält runt oss. Att vi alla har energi. Att vi alla går vår egen väg. Att vi alla har ett uppdrag att slutföra. Att vi alla får emot den när vi slutar utforska. Att vi alla är lurade av en sjuk värld. Att vi alla måste förstå att detta inte kommer att gå. Att vi alla måste förstå och lita på. Att vi alla lika bra kan hjälpa varandra ändå. Att vi alla måste hoppa på samma båt. Att vi alla inte kan sluta gå. Att vi alla måste lära oss att gå innan vi kan flyga. Att om vi alla skulle brinna inne skulle det gå lika bra ändå. Att om alla insåg att rädda planeten för nästa generation är det ändå som består. Att om alla ville förstå att kyrka, moské, tempel och allt annat, är lite vits när du är hela evigheten ändå! Vakna! Vakna! Vakna! Vakna! Vakna! Vakna! Denna verklighet är din! Du är din egen mästare! Du kan göra vad fan du vill! Så passa på att njuta för här finns uppdrag som inte går att förskjuta. Du är allt! Du är ingenting. Valet är ditt. Så lev det, som det är menat. Psst, allt är samma. Allt har en sanning, och det finns ett uppdrag i allt du upplever. Allt som du går igenom allt som händer din karaktär på planeten jorden är din upplevelse, så gör vad du vill med den. Du upplever dig själv precis som du vill. Det är ditt medvetande. Det är din film att spela. Vad vill du göra med den? Vad vill du att din verklighet ska ha? Vad vill du uppleva? Vad vill du lära dig? Vad vill du gå igenom? Vad vill du skapa? Ger aldrig upp, du vet inte hur nära du är att lösa gåtan. Du vet aldrig hur nära du är målet. Du är hela evigheten sammanfattat i en kort film. När vill du sammanfatta din dröm? När vill du att din verklighet ska ta vid? När vill du börja leva. när är det dags. Att skriva testamente? När är ditt liv över? När ska du bestämma dig? Hur vill du sammanfattningen ska se ut? Hur vill du att summeringen ska utspelas? Mata inte ormen. Ge den inte föda. Skapa positiva tankar. Skapa en positiv värld. Ge inte upp hoppet. Ge inte upp kraften. Ge inte upp det du har. Var tacksam. Njut. Le. Var glad. Allt du har skulle glädje den näste. Dina talanger överskrider gränser. Du är universum. Du kan göra vad du vill. Låt ingen någonsin säga något annat. Låt ingen kväva din inre röst. Lät aldrig någon säga något du inte tillåter. markera. Visa din kraft, visa din begåvning, visa dem vem du är. Du är universum min vän. Älska. Älska dig själv.

-KRJ

Kommentera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.