Semester del 2, Hamburg

Äventyr

Efter morgonens cykel pass (här) med mister Iron, käkar jag lunch. Planen är att jag ska ta mig upp till Tjeckiens grannes, näst största stad, Hamburg. Jag har har aldrig påträffat mig själv i staden, och mitt primära mål med Hamburgar stad är att hänga med bekanta från Indien äventyr. Dom heter Jacha och Schiwa. Jag och Miranda träffade dom under spännande äventyr i Hampi, Karnataka, Indien (här) (här) (här). Efter vi ätit frukost och bestämt att hänga under dagen, blev allt så pass lyckat, att vi slog följe på vägen längs den sydvästra kusten av det galna landet. Under våra dagar hade vi väldigt roligt och jag och min galanta dam blev inbjudna att när som helst komma och inta bekantas soffa i bröliga landet. Så nu är det dags.

Efter jag ätit min lunch ser jag att det börjar bli ont om tid. Mr Iron vet en genväg. Denna mannen är inte direkt känd för sina känslo utsvällningar och han nickar självsäkert när jag frågar om vi hinner. ’Bara inte polisen tar oss’, säger han.

Väl inne på stationen är det bara minuter kvar. Tågresan är sju timmar och jag har absolut ingen mat, snacks eller dryck med mig. Plötsligt stannar Iron till och i högtalaren ropar dom upp att tåget till Hamburg är 40 minuter försenat. Perfekt tänker jag och min stora aptit. Vi säger farväl och jag säger till honom att höra av sig när han bestämt sig om Norseman. Jag införskaffar det nödvändiga och finner fram till tåget som ska ta mig över gränsen.

 Tågresa

Inne på tåget ser det rätt annorlunda ut mot vad jag är van med svenska tåg. Stolarna står två och två mot stolar som står två och två. Mellan där är endast rymd. På stolarna kan man veckla fram ett litet bord, där man kan ha sin lektyr eller vad man föredrar att spendera sina timmar med. Mitt emot mig sitter en liten kvinnlig förmåga i min ålder. Hennes ögon glimtar och jag ser visdomen i hennes blick. Hon är ganska tanig och jag skulle påstå oatletisk.

Några timmar har passerat och jag susat fram genom grönt Tjeckiskt bergigt klimat med små gamla stugor och höst skiftande omgivning. Kommer vi upp till Tyskland. Nya passagerare hoppar ombord på vår farkost och en man slår sig ned bredvid mig och han ser minst sagt ivrig ut. Mannen är stor växt, blont hår och en relativt nervös framtoning. Han sätter sig och ser på mig och hälsar. Jag hälsar tillbaka men sjunker snabbt in i min bok igen. Jag lägger dock märke till hans enorma hörlurar. Han vecklar fram sitt lilla bord och lägger där sin Ipad.

Några hållplatser körs igenom och jag ser plötsligt hur hans Ipad är på väg att köpa flygbiljett, blixt snabbt reagerar jag och fångar den i luften. ’Tack’, säger snubben och ser nyfiket i mina ögon. Vi börjar konversera och som sagt han verkade ivrig. Han börjar ganska genast att visa bilder på sin Ipad.

 

Han snackar något om Berlin 24, hans företag och något om musik Hall of fame.

P1060350

http://www.berlin-24.tv

 

Han visar bilder på ”Gangnam Style” snubben..

..och när dom håller om varandra. Han visar signerade skivor från alla möjliga artister, ABBA, Johnny Cash, Elvis, Madonna listan var lång, och påstår till mig att han träffat alla dessa individer. Han berättar om något magasin som han också driver. Han snackar om att han jobbar med tv. Jag fattar ingenting. Cafe killen kommer glidande med en vagn med prylar, Raph Karteleyer säger han vill ha kaffe. Vagn killen övertyger Ralph att det är mer manligt att ta en öl. Så plötsligt sitter jag med vad han påstår vara en miljonär och dricker tjeckiskt öl på ett tåg i Tyskland.

Han börjar osökt att prata om att han tycker att rumänska gränsen borde stängas, och att han inte gillar ”svartskallar”. Jag försöker förklara att vi är ju alla människor oavsett hur vi ser ut, och han snackar ”om, om vi var nakna har alla olika ?storlek?”. Jag ignorerar mitt sällskap under en stund och funderar vad som egentligen blivit sagt. Lite mer tuffande och han frågar vad jag gör. Jag förklarar att jag sitter på ett tåg mellan Prag och Hamburg. Men jag gillar att skriva och jag drömmer om att bli någon form av lärare. Han säger till mig att han vill ha en artikel från mig, skriven på engelska. Han vill ha minst fyra bilder och en bra historia. Tanken är att publicera något för mig eventuellt lägga upp en ”Banner”, på hans hemsida. Jag är ganska mållös. Varför har universum skickat denna snubben? Vem hjälper egentligen vem? ’Bara kom till Berlin så kan vi lära känna varandra så ska jag hjälpa dig’, säger han till mig, samtidigt som jag ser hans åtrå i blicken. Så vad borde jag göra?

1240192_382607571868976_381394186_n

Väl i Berlin hoppar han av, han ger mig en stor kram och säger till mig att höra av mig. Jag sitter kvar och funderar vad som egentligen hände. Vem fan var han? Och varför vill han spendera en weekend med mig?

 Hamburg

Jag kommer fram till Hamburg när solen redan gått ned. Jacha väntar på mig med en liten jycke. Jag hälsar och kastar mig ned på knä för att hälsa på den fyrbente vännen. Den bara ser på mig och gömmer sig.

’Nice car’, säger jag ’Thank’s’, Säger Jascha och låser upp en BMW för många drachmer.

Jaschas flicka Schiwa har förberett måltid, det blir vegan mat. Potatismos med pumpa. Några vänner till herrskapet kommer över och det dricks vin och slappas i två vånings lyan. Hunden morrar mot mig varje gång jag är nära och jag får förklarat att det tar något år innan det slutar. Det är så trevligt på kvällen att jag slocknar på soffan vid 5 bläcket. Som sagt mycket man hinner med på en dag.

Dagen efter blir det sightseeing med mister och han guidar mig runt staden och vi tar en promenad med den fantastiskt lugna hunden och njuter av att det finns strand. Han visar mig olika stadsdelar och bjuder mig på Falafel.

P1060359 P1060356 P1060353

– I kväll ska vi se på boxning hemma hos en kompis till mig, säger Jascha.

Boxning

Vi parkerar och glider in till en snubbe som heter Arne. Jascha har i förväg sagt till mig att han är väldigt golf intresserad, så jag är inte speciellt nervös. En läcker lägenhet med stora ljusa ytor med ”riktig” konst på väggarna. Jag bjuds på öl och herrn visar olika varianter av en reklamfilm. Jag vet inte exakt om det är han som gjort den eller han som beställt den, men det är i alla fall Tesa, tejp…

Det är inte detta klippet han visar, det har inte kommit ut ännu.

Boxningen åker på och Klitschko ska försvara sitt bälte mot en uppsticker ryss. Klitschko ser ut som stålmannen. Vi gissar på utgången och jag tror Klitschko ska ta det i rond 7. PANG, ryssen får en tung smäll och går ned i backen. Han reser sig och och får nya smällar, vacklar runt i ringen men lyckas överleva så när i rond 7. Ryssen står sedan matchen ut och Klitschko vinner på poäng. Peter sitter nöjt i soffan då det var hans tips. En mysig man som är intresserad av cykling. Allmänbildad berest campare.

 Reeperbahn

Vi hoppar in i bilen och Schiwa brassar iväg oss till det mest givna resmålet i hela Hamburg, Reeperbahn. Jag har endast hört om det tidigare men vet egentligen lite om det, endast att njutbara tjänster kan utbytas mot bestämd finans. Tydligen ligger otaligt många nattklubbar här, också fotbolls arenan till laget: St:Pauli.

Jag får prova på att spatsera på gatan med plank i båda ändarna. ”No women allowed” står det och vi glider in. ’Om en kvinna kommer in på området så skriker kvinnorna i fönstren och kastar ofta objekt på den som spatserar’ förklarar Peter. Jag ser kvinnor i blandade åldrar, fyllda med onaturliga preparat och falska leenden. Några grabbar står och snackar med några av dockorna och vi går rakt igenom. Nu vet jag lite mer. Jascha är halv Iranier och har svart hår. Kvinnorna som utbyter tjänster frågar inte honom, dom tar istället tag i mig och Peter. Mörkhyade killar är helt oakutellt att utnyttja talangerna. ÅÅ du underliga värld. Vi går på nattklubb och jag blir bjuden på mexikans (sprit med tabasco och salsa).

Söndagen blir lugna puckar och hund promenader. Till min stora njutning inser jag på kvällen att hunden inte längre morrar utan utan att tveka drar sig mot min ignorerande kropp. Vilken fantastisk varelse.

Jag packar min säck och luffar ned till Munchen när solen rest sig.

Tack Hamburg. Tack tågresan, tack universum. Alltid spännande att vara vid liv, även om det är en ständig våg att surfa på, och även om det på ytan ser lugnt, samlat, lyckligt ut. Så sliter vi nog alla med inre demoner och åtminstone, jag kämpar mot det ständigt kallande repet.

 

-KRJ

Tack Jascha, tack fantastiska underbara, vackra duktiga arkitekt Schiwa och tack Bibbi.

P1060362

Kommentera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.