En ny resa

Jag har bestämt mig för en resa.

Den här gången är det i konstens tecken. Jag och min vapendragare var nyligen på kryssning med fantastisk musik. Psy trance, trance och Hardstyle. Det går knappt att beskriva eurforin som skedde på denna båt. Båten tog oss till Tallin och jag som vanligt är svag för äventyret. Efter första dagen av dans och jag utklädd med jeans och en Emo piké erövrade båten och snackade med varje individ jag sprang in i. På båten träffade jag en gudinna som jag kommer återkomma till.

 

Väl iland så kliade det i min äventyrstarm och jag klev på mark barfota. Sendrag gjorde sig påmind i mina vader så jag inledde vistelsen med en massage. Efter det fann jag centrum. Tog ut lite cash och gick in i en butik och inhandlade diverse saker till mitt altare jag höll på bygga ombord på båten. När jag ska betala med mitt norska bankkort märker jag att det är borta. Jag går runt och letar en stund och finner det inte. Går tillbaka till butiken och ber om att få låna telefonen för att spärra kortet. Kvinnan som jobbar i butiken är vacker och efter en stund märker vi båda att vi har mycket att prata om. Jag slår mig ned på golvet i butiken och målar en tavla till henne. Här blir jag sittandes i 6 timmar och försöker få till en mysig stund med fröken som inte vill stänga men gärna gosar lite. Får träffa en vännina till henne som precis vart och köpt flera instrument och berättar att hon ska lifta ned till en ekofarm i Spanien. Jag blir otroligt inspirerad och bestämmer mig för att söka upp denna musikbutik. Tiden börjar bli knapp och jag rusar runt på gatorna i Tallin och letar. Tillslut finner jag butiken men den är stängd. Små joggades tar jag mig mot båten igen och ser en kvinna med en sån elcykel med kärra i bak. Jag kapar cykeln med kvinnan i bak och öser på mot hamnläge. Lyckas hinna fram och träffar en man vid namn Silver. Greppar en 500 kronors vin och en massa cigarrer och rusar in på båten igen. Där är mötet på soldäck med mina kumpaner och fulltös redan igång på båten.

 

Mitt altare blir vackrare för varje minut som går och jag har knappt sovit på flera dagar. Det kommer bli fullmåne denna natt och jag är livrädd för mitt liv. Övertygad om att jag måste offras till månen denna natten för att alla ska kunna ha det skoj.

Jag klär ut mig till ett altare och går med en myntaväxt knyten under hakan och massa lösttyg. Under tyget har jag tejpat med silvertejp en massa fickor där jag har cigarrer, cigarretter och minttabletter. På min vänsterarm har jag massa armband där jag hänger en glowstick. Till vissa går jag fram och öppnar mitt tyg och låter dem titta in och se ljuset mystiskt inne i mitt tyg. Härifrån mera känd som Merlin.

Röjer och dansar till hjärtat knappt orkar slå. Möter en kvinna som är fylld med vackra tatueringar som jag ger en av mina rumsnycklar till. Lite senare när jag bygger ännu ett altar är det en kvinna/man som sätter sig med mig och jag ger även henne en nyckel. Nu snackar vi intressant brygd. Vad kommer hända nu? Massa random grejer händer och det känns som universum snackar med mig.

Klockan börjar bli morgon och jag söker upp två damer i hytt 8805. Jag siktar på att kunna bocka av ett event på bucketlist. Mina byxor har jag gjort av en svart sopsäck. Här har jag samlat på mig saker och fått en gloria kring huvudet och mina byxor ser nu ut som ett packet. Runt klenoderna har jag knytet en skylt det står grattis på.

Jag lägger mig på golvet mellan deras sängar och låter dom sova.

Resten behåller jag för mig själv, men vilken spännande resa.

 

Tillbaka till gudinnan jag träffade tidigare.

Jag bor just nu i Skövde. Frågade denna gudinnan under Lördagen om jag fick måla henne. Alltså hon som duk. Hon har nu sagt ja. Så jag har bestämt att i konstens namn gå till henne barfota från Skövde-Stockholm. Vilken väg eller hur jag ska ta mig får änglarna leda mig. Det ända jag vet är att jag måste göra detta och jag ser fram emot att se denna skapelse bli pånyttfödd under mina fingrar.

 

Så följ med på detta äventyr, här på hemsidan kommer det att hamras ned bokstäver och censur är något jag inte gillar.

 

Ta väl vara på varandra och njut av varje ögonblick i livet då det aldrig kommer igen.

 

/RR

 

Ps. När ni läser detta har jag redan vandrat i ca två dagar. Hoppas att jag haft det bra och ni självklart. Skorstenen på bilden heter Konrad, skorstenen Konrad. Ds.

Kommentera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.