Khajuraho, Madhya Pradesh

Kama sutra

(Känsliga varnas)

Khajuraho

Byn är framförallt känd för sina porriga kama sutra statyer från 900-talet.

 

Vi anländer här efter några tuffa timmar i Varanasi. Temperaturen här nere är över 40 grader. Miranda har problem. Tåget som ska ta oss till Khajuraho går 18:00. Hon klagar på huvudvärk. Vi tar oss rätt tidigt till tågstationen, för att upptäcka att det är kaos. Det är extremt mycket folk. Vi attackeras av barn, alkoliserade tiggare och stirrande män. Vi hittar en sittplats vid parkerings vakten. Vi ger barnen pennor och ritar tatueringar. Efter några timmar når min älskade vän klimax. Hon spyr. Detta utmynnar i en för henne extremt jobbig resa. Tur vi har tåg. Inne i vagnen är det endast turister. Tuggar lite med dom och ber att frökens demon ska utrymma. Vi ska ju träffa couchsurfare.
Khajuraho

   På morgonen bestämmer vi att det är en bättre idé att ta hotell istället för att bo hos okänd familj. Jag inkvarterar madamé och ger mig ut på äventyr.P1020729

Vi dricker chai, jag glider iväg och kollar på väldigt annorlunda 1000-årig porr Western tempel P1020634 P1020637 P1020662P1020668 P1020700Ni fattar poängen.

Mer tempel,

32 meter högt
32 meter högt

 

P1020645P1020620 hänger med kidsen i gamla byn, där de flesta husen är byggt av terrakotta

P1020720Klättrar i berg och lär mig köra motorcykel.
Damen inte lika lyrisk.

Dagen efter åker jag på utflykt till närmsta stad. Sandeep som couchsurfaren heter köper turistbuss till släktens företag, kollar på nya Toyota till sin bror. Diskuterar vapenlicens med byråkrater, skriver under papper efter trafik fight pumpar hög musik i fantastisk gulaktigt landskap. Lite senare drar vi en snabb tur genom gamla byn igen och får en lektion om kastsystem. Byn är indelad i 4 kasterbrahminer, kshatriya, vaishya och shudra. Vi kommer fram till en skola och jag får en rundtur av rektorn

Nyare klassrum sedan 2 år. 25 elever per klass alla sitter på golvet
Nyare klassrum sedan 2 år. 25 elever per klass, alla sitter på golvet

SkolaNy dag och hjärtevän är på benen igen. Vi äter frukost och ena lokala pojken kommer och joinar oss. Han är väldigt laddad på att vi ska göra cermoni med hans morfar. Bara 1900 ruppes till lite kokosnötter och sötsaker. Efter en stund spinner mitt huvud iväg. Denna byn är känd för alla sina knep. Jag börjar gå igenom allt som hänt och låter paranoinan ta överhand. Rädsla. Jag går igenom alla referenser Sandeep har, alla andra couchsurfare i byn, alla deras referenser börjar studera byn och fantiserar att vi inte kommer komma härifrån, varför visade jag min iphone, varför delade jag med mig. Rädslan kryper in på mig. Vi går tillbaka och ber att få hotellet några timmar till. Mitt under mitt kaos ringer dom. Vi ska fixa tågbiljetter till dig. När vi ses igen inser jag snabbt att jag är dum i huvudet. Allt slutar väl och dom är kanonkillar. Läxa lärd men ständigt denna oro.

-KRJ

Couchsurfare Sandeep
Couchsurfare Sandeep

2 kommentarer

  1. låter som ni har de härligt, tråkigt me sjukdom men känns rätt oundvikligt på en sån där resa.. kul o se massa bilder o läsa om era äventyr.. ha de bäst käre vän..

Kommentera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.