Jaisalmer, Rajasthan

Ökenstad

Från Jodhpur tar vi bussen och tuffar rakt ut i ett ökenlandskap. Mil efter mil utav torra buskar, kaktusar, tillsynes vilda kameler, sandiga kullar och svettiga män. Plötsligt är vi framme och en stad har växt fram ur öknen.

– Sandslott, säger damen ivrigt.

Jaisalmer fort
Som de flesta andra ställen vi besökt i Rajasthan har även denna staden ett fort. Det finns något som kallas ”Havelis”  HavaliSom är gamla handels hus, där man förr i tiden sålde kryddor, tyger, opium och dylikt.
I Jaisalmer är det framförallt populärt med kamelsafari. Vi har fått tips på boende av snubben vi träffade vid Taj Mahal så vi åker dit och spejar. Litet rätt skitigt ”hotell” och en smal kille som heter Ahnif presenterar rummen för oss. 250-300 rupies per natt. (1sek=8rs). Vi bokar kamelsafari och gör oss hemmastadda. Leva i ökenlandskap som svensk i slutet på April är hårda bud. Det finns ingen meny utan vill man äta får man be Ahnif laga ihop något. På morgonen leker vi uppe i fortet 
Glider runt och blir lurade av en juicekille. Dagen efter det är det dags att gå upp tidigt och träffa kamelchaufförerna som är från de namnlösa byarna, de är från kort och gott ”öknen”. Kameler”Min” kamel är den lite efterblivnsliknande längst bak. Mirandas är den lite femininare till vänster. Dromedar?(Dromedarer eller hur?)

Efter några timmars ridande är det dags för lunch Chappati med blomkålsröraIsaac som den ena av herrarna från Öknen heter fyller stadigt på med chappati och grönsaker efter frenetiskt smaskadeMirandas kamelEfter en väldigt lång lunch rider vi vidare mot horisonten. Landskapet är skiftande med en extra krydda av vindkraftverk. Känslan av exklusivitet är svårfunnen.
Efter ytterligare några skumpiga timmar med tom blick drömmandes om framtid skymtar jag sanddyner. Så som jag trodde allt skulle vara. På backen har grabbarna kastat ihop ett solskydd att vila våra kroppar. Öken skjul Världens finaste flickvän P1030403 P1030469
Natten spenderar vi till frökens stora glädje på toppen av en sanddyn. Mitt i natten väcker madam oss och en hund sitter och gläfser och gnager på sitt ben bredvid oss, det var trots allt fullmåne. På morgonen sitter grabbarna med en liten brasa och gör toast och ägg till oss. Miranda blir hånad för hon var rädd för hunden, jag ligger lågt.
Senare på dagen når vi ny lunchplats. Ovana att rida kamel är detta väldigt smärtsamt. Grabbarna öken bestämmer att avbryta och efter maten rings det till Ahnif som får slänga sig in i jeepen och plocka upp dessa skadeskjutna barn.
Några dagar senare kommer en man förbi boendet. Han är vän med Ahnif. Han slår sig ned vid vårt bord och vi hamnar i konversation. Han är 62 år gammal och född i staden.
När jag var liten fanns bara fortet. Då var allt runt om sanddynor. Här i backen brukade vi hoppa in i däck och rulla ned för backen. Ibland blev det sandstorm och kungen stängde portarna till fortet. Äktenskapen i byn grundades framförallt på om det fanns ett kvarnhjul i hemmet. Fanns det fick man ta dottern till maka, då visste man att hon skulle få ett bra liv.
Detta finns även idag fliker Ahnif in. I Öknen.
Sant.
Hög musik dånar från gatuhörnet.
Det är bröllopsfest, säger mannen.
Det är en litet lastbil som spelar hög musik och åker sakta på gatan. Bakom kommer en skock med människor och en vackert klädd man på häst.
Där är brudgummen. Han är på väg till sin blivande fru. Detta ska bli första gången dom träffas.
Dagen efter har mannen bjudit in oss till sitt kontor. Han berättar om hinduism, om Jaisalmer och sina äventyr som pilot i flygvapnet. Hur han sprang runt i öknen som knodd och drömde om att se floder, vattenfall och gröna landskap. Jag är väldigt tacksam att jag har sett det här. Jaisalmer

-KRJ

P1030298

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grattis Norge.

This is a video:

Kommentera gärna!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.